Tom hade bjudit hem sin mor på middag. Under middagen kunde inte hans mor
>undgå att lägga märke till att Toms rumskompis Per var väldigt stor och
>ståtlig.
>
>Hon hade länge misstänkt att de två var något mer än bara rumskompisar sa
>hon frågade sin son om det var så att de var mer än kompisar. Men Tom
>förnekade det hela och försäkrade sin mor om att de bara var rumskompisar.
>
>En vecka senare sa Per till Tom:
> - "Har du sett den vackra soppsleven i silver? Den har varit borta ända
>sen din mor var här på middag. Du tror väl inte att hon tagit den?"
>Tom trodde inte det men han skickade henne ett mail för säkerhets skull;
>
> "Kära mor, jag säger inte att du "tog" eller "inte tog" soppsleven men
>det
>är ett faktum att den har varit borta ända sedan du var här på middag."
>Hälsningar Tom.
>
>Några dagar senare fick han svar från sin mor:
> "Kära Tom, jag säger inte att du "ligger" eller "inte ligger" med Per,
>men
>faktum är att om han hade sovit i sin egen säng hade han hittat soppsleven
>för länge sedan."
>
>Hälsingar Mor.
>
>

_________________
„Die Erinnerung ist das einzige Paradies, aus dem wir nicht vertrieben werden können.“

http://www.fbb-immobilien.eu